Idag på Internationella kvinnodagen låter vi fem OTW-kvinnor lyfta fram fem exempel på riktigt bra content av kvinnor eller för kvinnor.

Kerstin Magnusson, redaktör

”Men vad gör lilla fröken?” är en fras från en ”stilguide” i rörligt format från typ 40-talet. Och det är skojigt när en manlig voice-over kommenterar hur ”fröken” bär sin kamkofta eller hur hon diskar. Hon gör båda sakerna på fel sätt, såklart. Stilguiden är inklippt i ett annat sammanhang, nämligen i SVT-programmet Vad mannen gör är alltid det rätta. Av och med kollegorna Gunhild Kyle och Yvonne Hirdman. Och det är dem jag vill lyfta här, med filmen som brygga. Båda historiker (Kyle var Sveriges första professor i kvinnohistoria) och de gjorde programmet i mitten på 80-talet. Här tas den historiska kvinnokampen upp och det görs med humor och en stundtals ironisk blick på svunna tider. Kanske inte i det tempo vi är vana vid, men med sylvasst innehåll. Här litar man på berättelsen, på expertisen hos de båda kvinnorna. Och det med rätta. Låt programmet bli en ingång till den uppsjö av viktiga (och roliga) essäer och böcker som Kyle och Hirdman skrivit. Content masters!

Jessica Arhammar, Contentstrateg

En kampanj som verkligen har fastnat hos mig, och så klart miljoner andra, är #likeagirl från Always. Det är ett så imponerande enkelt och fantastiskt budskap som lätt får spridning. Målet är att öka flickors och kvinnors självförtroende, och ta tillbaka begreppet att göra något ”like a girl”. I huvudfilmen har regissören Lauren Greenfield verkligen lyft kärnfrågan om självförtroende på ett sätt som gör budskapet lätt att förstå. Filmen är tre rörande och kraftfulla minuter som faktiskt kan förändra en människas inställning och göra skillnad. Det är fem år sedan kampanjen gick, men jag taggar fortfarande min coola dotters bilder med #likeagirl.

Åsa Lundqvist, Account director

År 1978 fick inte kvinnor åka Vasaloppet i Sverige då man hade en vanföreställning om att det kunde vara rent hälsovådligt för kvinnor att delta! Två starka kvinnor beslutade sig för att trotsa detta förbud. Iklädda lösskägg och lösmustasch ställde de upp. Denna kupp har uppmärksammats i ett radioprogram som jag vill lyfta fram; Vasaloppskuppen, på P4 dokumentär. Det är inte producerat av en kvinna men programmet är verkligen fyllt med kvinnokraft!

Maura Lopez, Produktionsledare

Ett exempel jag gillar är Nikes nya kampanj med Serena Williams som tar upp motgångar och fördomar som kvinnor inom sport tvingas utstå bara för att de är kvinnor. Det är galet när en kvinna gör si eller så, och galet att ha en dröm att bli till bäst/mästare/vinnare. Nike vill med sin kampanj lyfta kvinnor och få dem att förstå sin fulla potential genom att skita i att det är galet och bara göra det. Lite sådär uppkäftigt – därför gillar jag den.

Ett annat exempel som jag gillar är OTW-kampanjen #medsyster, ett musikprojekt gjort för Röda Korset av 100 engagerade eldsjälar, samtliga kvinnor. Syftet med kampanjen är att uppmärksamma och samla in pengar för kvinnor i kris och katastrof. Jag gillar denna kampanj för att den lyfter kvinnor på många olika plan. Dels genom kampanjens syfte och Röda Korsets jobb för kvinnor, men också kvinnorna i branschen genom att det bara är kvinnor som medverkat i projektet.

Ett tredje exempel är Libresse. Libresse är fantastiska på att lyfta jobbiga saker på ett lättsamt sätt. Mens kan vara lite jobbigt (för vissa) och ett tabuämne i många kulturer. För att ändra synen och bryta tabun skapades kampanjen Blood Normal med syftet att normalisera mens. Jag gillar denna kampanj för att de vågar bryta mot normerna. Blod och mens är helt naturligt och borde därför vara helt naturligt att prata om. Jag gillar även att de tänkt crossmedialt och nyttjat många olika kanaler och plattformar för kampanjen.

Lina Lundberg, projektledare

Det må vara ett ämne som lyfts om och om igen, men allt som kvinnliga bloggare skapar på daglig basis är content som jag ständigt kommer tillbaka till. De som lyfter vardagliga problem, funderingar, tankar, vinster, framgångar och osäkerheter och låter läsarna förstå att man som ung kvinna inte är så ensam i sina känslor som man kan känna och tro i dagens patriarkala samhälle. Att kvinnor som Flora Wiström och Hanna Persson genom i princip varje blogginlägg skildrar händelser och upplevelser på ett sätt som stöttar och främjar kvinnor och kritiserar tveksamma samhällsnormer precis som det ska göras – naturligt, hela tiden och så himla, himla bra – är för mig inget annat än riktigt bra content av kvinnor, för kvinnor.