Paul Jerndals kortfilm vinnare på WHO:s filmfestival

Hallå där Paul Jerndal, hur kändes det när din kortfilm ”Mirrors” nyligen vann förstapris på WHO:s stora filmfestival i Genève?

Tacksam, rörd och ärad i en härlig mix. Kvällen på WHO i Genevé var mäktig. Att få verka i ett globalt sammanhang och sätta fokus på mental hälsa, vara med att bryta stigman och ge människor hopp och förståelse kring att de inte är ensamma kändes både fyllt av ansvar och av pepp. När EMMY- och Golden Globe-prisbelönta Sharon Stone i juryn, avslutade ceremonin med sitt brinnande engagemang för psykisk hälsa fylldes jag av än mer drivkraft att fortsätta försöka göra skillnad i ämnet.

Berätta lite om filmen

I kortfilmen Mirrors möter Anis don Demina, Cecilia von der Esch och Danny Saucedo sina värsta självkritiska tankar framför spegeln. Och sina inre vänner. Ambitionen är att du som tittare ska känna igen dig, bli påmind om att det är okej att få negativa tankar, att tycka att du är otillräcklig eller dålig. Du är inte ensam om att känna så ibland. Det är inget konstigt att känna så då och då och det går att hitta en inre vän.

Att ”Mirrors” nu, och psykisk hälsa, får internationell uppmärksamhet av WHO bidrar förhoppningsvis till att Cissi, Anis och Dannys ord framför spegeln når ut till människor runt om i världen. Jag hoppas att de då förstår att de inte ensamma om att ibland fyllas av negativa tankar och kanske precis som trion i filmen, kan hitta sin inre vän.

Filmen är en del av kampanjen ”Du är inte ensam” som jag drev när jag jobbade deltid för non-profit stiftelsen 29k förra året.

Bland andra Sharon Stone och Alfonso Herrera satt i juryn. Vad var som gjorde att de gillade just din film?

Jag tror att sättet filmen berör en emotionellt spelade in. Tystnaden under ceremonin på WHO när Mirrors visades var ett starkt ögonblick. Kanske är det just hur de enkla, raka replikerna flätas ihop till känslan av en enda röst, i en relaterbar situation framför spegeln som gör att juryn gillade den. Jag tror att man känner empati för karaktärerna men förhoppningsvis också för sig själv.

Du har i flera år jobbat med nationella och internationella kampanjer kring psykisk ohälsa, tidigare ”Steg för livet” (om suicidprevention) och idag ”Hur mår du?” för Röda Korset. Vad är det som ligger bakom ditt engagemang i dessa frågor?

Jag har alltid brunnit för att försöka göra skillnad kring hur människor runt omkring mig mår. Det har också bidragit till att jag tyvärr allt för sällan riktat ett öga inåt. Som en konsekvens drabbades jag av utbrändhet för drygt tio år sedan. Efter det har mitt skapande i film, musik, manus eller musikvideos oftast rört sig kring psykisk hälsa. Samma drivkraft finns förstås på OTW där jag försöker kanalisera mitt engagemang i våra projekt. Ibland superkonkret som just i Röda Korsets ”Hur mår du?” och ibland subtilt som i reklamkonceptet ”Är du i balans” som vi gjorde för Life för några år sedan. Min dröm är sammantaget att få fler människor att våga prata om hur de mår, för att på så sätt kunna hjälpa både sig själva och sin omgivning.