Glad sommar från OTW!
Ni kommer kanske ihåg den gamla SJ-kampanjen om den inre resan? Den där resan där en medelålders man tittar ut genom tågrutan och ser ett vackert Sverige susa förbi. Mycket grådis har jag för mig. Jag hade mina mest flygande år samtidigt som den kampanjen roterade som flitigast, nu har jag nog vuxit ikapp den där mannen vid fönsterplatsen i den tysta kupén. Sedan är verkligheten alltid en annan. Man kanske kan bli stående i Flen i en timme extra för att ett framförvarande godståg kanske tappat en vagn. Ja ni vet. Men på det stora hela funkar det bra. Jag är veckopendlare sedan två år och börjar känna igen varenda skogsdunge, herrgård, fält och sjö på sträckan mellan Göteborg-Stockholm. I torsdags, strax efter stoppet i Flen fastnade blicken i den otroliga yttre resan, Sverige i sin vackraste tid på året.